Söndag

Efter förkylningar och en massa skit , är jag på benen igen  och resten av familjen likaså. Ronny har varit hemma en del med tanke på  att han i princip ALDRIG är hemma och det har varit jätte mysigt även ifall vi inte haft så mkt pengar att göra av med och så.  Mycket räkningar den här månanden men det e ganska rogivande på ngt sätt att se att man/vi kan klara oss bra på lite bara vi har mat i frysen och  jag har mitt månadskort till tåget/bussen. Känns inte jätte jobbigt så.... Vi har fått byta ut vår kapselmaskin ett kort tag till vår vanliga kaffekokare tex för vi ansåg att eftersom vi har ett par oöppnade paket zoegas skånerost så kan vi ju lika gärna göra åt som istället för att handla dyra kapslar.  Hundmaten blev som vanligt på djur och natur men eftersom small breed var slut på i deras kampanj så köpte jag medium breed (= ngt större pellets) och då blev det en 10:a dyrare än paketet som bara är 7kg  i small breed normalpris och 12 kg i medium breed.
Lite så får man tänka iaf. Valpfoder är ju viktigt så det  får dom det dom ska de små och de äter så fint och är så knubbiga och goa. Lillsnäckan hoppar ut eller ja hmm klättrar kravlar sig över planket som vi har för valprummet så det börjar bli fullt liv i huset för den andra knubbisen hanen han kommer inte över och blir gruvligt ledsen när syrran inte är där han är haha.
Den här helgen var det tanken eg att reda ut lite gammalt groll. Tror inte det hade varit så hemskt  utan ganska skönt för jag står för det jag sagt/skrivit även ifall jag troligtvis inte menat allt som det står. Saker jag skrivt  till folk på fb när jag inte ått bra eller ja helt enkelt inte varit nykter. Det som jag då tror  är menat så väl uppfattas inte  så och det förstår jag och står för det samt  att jag förstår att när jag som sjuk och deprimerad inte skall försöka hjälpa andra att må eller bli bättre och att de  så här i efterhand ser det som ja dumt korkat och som om jag tror att jag är eller kan ngt när jag eg bara är en vilsen aktiv alkoholist. 
Nåja som jag försökt och skriva innan här så har jag länge haft mkt kunnskap om mig och då även andra även ifall jag inte just då för tillfället klarade av mig själv riktigt. Det är igentligen ingenting jag hymlade om då heller men  jag förstår att jag får skit för det ändå. Sen är det ju alltid lättare för mig liksom för ANDRA  att lägga över mitt dåliga måenden på ngn annan istället för att fokusera på mig själv och rensa utanför min egen dörr. Jag  får erkänna att jag verkligen fått kämpa för att må så här bra som jag gör och det har inte varit lätt. Jag får backa mig själv ideligen för att inse att jag bara är där jag är  på mina första steg i en för mig anorlunda och nykter värld ... och att det är just här och i just den jag vill vara. Den resan som har varit så svår för mig kan jag inte begära att alla andra skall klara av att ta. Det förstår jag så väl.
Jag fick lära mig att bocka på nacken be om hjälp klä av mig naken i mitt innerasta och gräva fram i all sörja för att hitta den lilla oslipade diamant som jag ändå är... alla är och det gjorde jag inte själv .... jag har ett pärlband av vänner ronny med flera som stått där i bakrunden redo att hela tiden stötta och utan deras kraft och utan min förmåga att be om hjälp så hade jag troligtvis inte skrivit detta ens.
 
Dock blev mötet inte av och det är en sorg för mig att se folk lida för ngt de inte behöver  och som jag gärna  hade rett ut

Kommentera här: