Mittinattentänk
Ja jag är oerhört lyckligt lottad som får leva mitt liv precis som jag gör. Min högsta dröm för några år sen var precis detta.
Jag hade ingenting ... jo jag hade mitt jobb, jag hade mina barn en hos pappan och en hos min mamma. Vårdnaden om Martina förlorade jag till pappan som direkt efter det aldrig i princip träffáde henne. Det är många många år sen hon träffade sin pappa och sina två små halvsyskon hon har där har hon aldrig någonsin träffat.
Nej martina har bott ho sin mormor och Marcus hos sin pappa. Med tanke på alla bråk och min exmakes förmåga att alltid dupera mig på ena eller anra sättet. Ett faktum som idag medfört att det är mkt kyligt mellan mig och mina syskon eftersom mina föräldrar fick betala en massa som han sa att han skulle betala när han jobbade men eg inte jobbade alls utan levde dubbelliv med en annan kvinna istället. Det har medfört att om det av ngn händelse skulle bli pengar över i arv efter mor min (gudförbjude ... hon skall göra åt allt om jag får bestämma) så är jag arvslös eftersom mina skulder automatiskt blev till gåvor och enligt lagen får man inte förfördela ngt av barnen på så vis. Historien är mkt mer komplicerad än så såklart men det är stora drag.
Jag valde under mång år att inte ha ngn kontakt med honom då han visste exakt vilka knappar han kunde trycka på efter 16 års förhållande. Valet blev att jag valde delvis bort marcus med för att överleva. Det blev så oerhört komplicerat att få träffa honom och enligt min exmake ville han inte ha kontakt med mig heller överhuvudtaget ...vilket jag aldrig fick fråga marcus om eftersom hans far sa att han inte ville träffa mig.
Jag har valt att vara vän med honom nu (exmaken). Kanske det medför ngt gott i slutänden för mina nu vuxna barn.
Jag har lagt bort det nu i en liten låda någonstans haha.
Nåja på min andra behandling fick jag frågan på vad min allra högsta önskan var. Jag fick fram under tårar och ångest att min högsta önskan var att ha en familj igen. Jag var så totalt ensam förutom på jobbet just då ja några karlar fanns det väl med men inget varaktigt. ville jag så ville inte dom och vice versa. så dök den här mannen upp på nätet via en dejtingsida. Han var mer på och jag mer av för han var allt jag inte ville ha haha både nyskild och lastbischaffis.
Vi har kommit att bli varandras själsfränder i vått och torrt. Vi har alltid varit kära men vi har gått igenom mkt och priset för min nykterhet ser jag i hans ögon och sinne. Det är en helt annan man. Jag hade ingen aning att han oroat sig så mkt för både mig och Douglas. Idag så förstår jag det naturligtvis att även ifall jag inte alltid drack så var han tvungen att ha koll när han ringde mig. Idag är han lugn för just mig. Klart andra orosmoment dyker upp i den här stora fina familjen men det klarar både han och jag av .... vi vet att det finns en lösning om man vill ha den.
Jag vill att ni skall veta att jag fortfarande är så oerhört tacksam för den stora familj jag kommit in i efter att ha varit ensam och önskat just det i så många år. Så oerhört tacksam för min lille douglas som sover brevid min under veckodagarna och för den helt underbara maken som sover där istället under helgen.
Dessutom har jag fått tillbaka mina två andra barn på köpet .... en liten uderbar martina som blivit en fantastiskt intelligent kvinna och en son som fortfarande lirar boll
Jag e tacksam för mina fina grannar och styvdotter Chanette som även har blivit en mkt fin vän. Tänkt på en sak ...det är bara riktiga vänner man kan bråka med så fjädrarna yr men man behöver aldrig stänga dörren. För riktig vänner klarar det med =) <3